Nästa år firar norska Skipnes Etikett AS sextio år. Man började som ett civiltryckeri, blev först i Norge med att trycka etiketter och är idag den största inhemska aktören på området. Nyckelord i verksamheten är kvalitet, miljö och hygien, viktiga begrepp på en marknad som nästan enbart består av livsmedels- och dryckesföretag. Förutom etiketter har man även produktion av flexibla förpackningar. Skipnes finns i Trondheim, dit nord emballage reste och träffade vd, Geir Hagen.


Skipnes startades av familjen med samma namn som ett traditionellt offsettryckeri år 1957. Produktion av reklamblad och andra trycksaker pågick i tolv år då man gjorde en investering som kom att förändra verksamheten och bygga en intressant framtid. 1969 köpte men den första etikettpressen i Norge och började tillverka enkla etiketter, till exempel prisetiketter och olika promotionetiketter, något som fortsatte under hela 70-talet. Utvecklingen tog fart under 80-talet när nu teknik som desktop publishing kom in i bilden och gav nya möjligheter, och sedan dess har det bara pekat uppåt för Skipnes. Familjen Skipnes är fortfarande huvudägare men Geir Hagen har också en ägarandel.

På 80-talet delade man verksamheten i två delar, civiltryck och etiketter, och intressant att notera är att civiltrycksidan finns kvar och ökar sin omsättning kraftigt på en marknad som annars mest präglas av nedgång och dysterhet. Man trycker böcker, broschyrer och reklam till exempel. Bara i år har denna del av verksamheten, som ligger i egna lokaler ett par kilometer från etikettproduktionen, vuxit med femton procent. 

- Den troliga orsaken till det är att vi har tre, fyra personer som är ute aktivt och säljer på marknaden medan andra tryckerier ofta sitter och väntar på att orderna ska komma och då händer det inte så mycket, säger Geir Hagen. 

- Vi har inget direkt samarbete med denna del av koncernen förutom att vi delar lite administration.

Strategiskt vägval
År 2006 gjordes ett strategiskt vägval då man köpte det svenska företaget Strömstad Flexibles som hade nästan alla sina kunder i Norge. Företaget tillverkade flexibla förpackningar för främst smör, ost och margarin och lids till yoghurtförpackningar till kunder som bland annat Mills och Tine. 

- För två år sedan flyttade vi in i de lokaler vi sitter i nu, och samtidigt beslöt vi att flytta produktionen i Strömstad till Trondheim. Vi flyttade hit maskinerna, undantaget några äldre, lite större, och har nu all produktion samlad här. 

- Flexibla förpackningar är en intressant marknad men om man ska vara ärlig krymper den rätt snabbt om man undantar kaffeförpackningar. Vi kör enkla monomaterial, till exempel OPP eller PP, för till exempel tandkrämstuber och tuber för pålägg och kosmetika. Även om flexibla förpackningar bara svarar för runt tjugo procent av omsättningen så ser vi en intressant framtid för den.

Geir Hagen pekar på trenden med allt mindre seriestorlekar som något som talar för produktion av flexibla förpackningar i smalbanepressar. 

- Designen ändras allt oftare i dag och ledtiderna blir kortare och då är vi ett mycket intressant alternativ för kunderna. Stora tillverkare av flexibla förpackningar har ledtider som kan ligga på mellan sex och åtta veckor, vi kan många gånger leverera på bara några dagar. 

Skipnes press har en banbredd på fyrahundratrettio millimeter och fick Geir Hagen önska sig något skulle han gärna se en bredd på runt sexhundra millimeter.

- Vi ser på möjligheten att investera i ny utrustning, men samtidigt är det så att den här maskinen är från år 2011 så den är ju nästan ny och därför känns det lite fel att eventuellt ersätta den. 

Tror på det digitala
Produktionen av självhäftande etiketter sker i sex produktionslinjer plus i en digital HP Indigo 6600. En av linjerna tillverkar enbart neutrala etiketter till logistikindustrin. Maskinerna står i hygienzoner, tydligt markerat på golvet. Klimatet i Trondheim varierar kraftigt och under vintern blir det ofta låg luftfuktighet vilket påverkar kvaliteten på trycket. För att undvika detta håller man luftfuktigheten inom ramarna med luftfuktare. 

- Vi tror mycket på den digitala tekniken i framtiden, allt blir mer och mer digitalt och för att vara med i utvecklingen investerade vi för fyra år sedan i en begagnad digitalpress för att lära oss, säger Geir Hagen. Sedan rusade utvecklingen på och den blev snabbt ålderstigen.

- Vi valde att investera i en HP Indigo 6600 där en uppdatering till egenskaperna hos 6800 som var på väg, ingick. Det är inga stora skillnader, det handlar om mjukvara, färgkalibrering samt att man köra lite bredare. Vår digitalpress har en abg-stans och dessutom har vi möjlighet att värmeprägla.

Skipnes är nöjda med den digitala pressen men känner själva att den skulle kunna beläggas lite bättre, att man bör sträva efter att flytta över mer produktion från flexopressarna. 

- Vi gör självfallet det när det är möjligt, men som vanligt med digital tryckteknik är det serierna som styr mycket. Det är frestande att ta in nya, lite kortare serier i det digitala, men kommer sedan kunden tillbaka och vill ha en betydligt större serie av samma etikett som ska köras i flexo, kan det bli problem med färgmatchningen. 

- Vi är lite splittrade i vårt sätt att tänka och arbeta med det digitala. Egentligen är det väl upp till oss hur vi tillverkar en etikett som kunden blir nöjd med, kvalitets- och prismässigt, men kör vi den digitalt och sedan ska gå upp i antal och måste köra flexo, tillkommer kostnaden för klichéer och då blir priset ett annat och då gäller det att kunna förklara det för kunden. 

- Men, framtiden är säkert digital, och vi ser med spänning på den. Personligen skulle jag vilja se lite mer utveckling när det handlar till exempel om produktionshastighet. Kanske är det inkjet som är framtiden, säger Geir Hagen.

Krympta marginaler
I Norge finns ett tiotal etikettryckerier som är verksamma på en tuff marknad. Samtidigt är kunderna ganska trogna, det är svårt att locka nya kunder, visst kan man försöka med bra priser, men relationer och kvalitet betyder alltid oerhört mycket, priset är långt ifrån allt.

- För närvarande är det extra tufft då den norska kronan har tappat tjugo procent mot euron. Vi köper alla råvaror i euro och det är klart att det tar på marginalerna även om höjningen har skett under en viss tid och gett oss möjlighet att anpassa oss. Att höja priser är alltid känsligt så det är en utmaning att hantera detta.

Råvaran till en etikett svarar normalt för drygt femtio procent av den totala kostnaden, så den riktiga prishöjningen är cirka tio procent, men det är tufft nog att kompensera för. 

Hygien och miljö är nyckelord
Det gäller med andra ord att vara smart och hitta andra sätt än priset att vara konkurrenskraftig på. Kvalitet är en sak, men Skipnes har också hittat andra sätt att skaffa sig en unik position på marknaden i Norge, och det handlar om hygien och miljö.

- Det är två områden som är oerhört viktiga för oss och där vi har en absolut särställning i Norge, säger Geir Hagen. Vi är dessutom ISO 9001- certifierade sedan ett par år och det är vi ensamma om på marknaden. 

- Att inte fler certifierat sig kan nog bero på att det kräver rätt mycket och att det blir mycket administration, men som vi ser det ger det mycket tillbaka. Inte minst skapar det en förändringskultur i verksamheten där uppsatta mål ska nås.

- Ju större kunder, desto viktigare är detta, fler av våra stora kunder gör revision hos oss en gång om året och det gäller för oss att vi klarar oss igenom dem. 

Miljöfyrtorn är en norsk miljöcertifiering som innebär att man sorterar allt avfall i produktionen i fraktioner och dokumenterar det och Skipnes är dessutom medlemmar i Grön Punkt i Norge. 

- Våra hygienrutiner ligger i dag i kvalitetssystemet men vi har en målsättning att nå ISO 22000 för livsmedelshygien och ISO 14000 för miljö. Dessutom vill vi klara BRC, British Retail Consortiums krav, där det även ingår en förpackningsdel.

- Vi behöver inte gå in i detalj på allt detta, men vi kan konstatera ett det här är nyckelområden för oss och vi tror att miljö och etik kommer att få en allt större betydelse i takt med att nya generationer börjar jobba hos kunderna. Vår generation är kanske inte lika mycket engagerade i detta. 

- Vi har gjort egna undersökningar som visar att åtta av tio kunder säger att det är viktigt att deras leverantörer klarar miljö- och hygienkrav och det måste vi lyssna på. Sedan är det så klart ett problem att viljan att betala extra för detta är ganska låg. 

- Vi är unika i Norge med detta och miljö- och hygien är extra viktigt här eftersom vi nästan bara har livsmedels- och dryckesproduktion i landet. Det är inte som i Sverige där det produceras så mycket annat samtidigt. Våra kunder kan ta våra etikettrullar direkt in i produktionen eftersom de är rena. Rullar från andra producenter kan man i och för sig också ta in, men då måste man lägga tid på att dokumentera detta och ta eventuella risker själv, det slipper man via oss. 

Nästan ingen export
Skipnes etiketter stannar i princip i Norge, man har lite export till närområden i Sverige, främst Jämtland, som man skämtsamt kallar ”Reservnorge”. 

- Etikettproduktion är ju grunden ofta ganska lokal, det gäller i hela Europa. Vi besökte ett mycket stort trycker i Holland och där kunde man ju vänta sig att mycket gick till andra marknader i närområdet, men det var bara tio procent som hamnade i Tyskland, resten stannade på hemmamarknaden. 

- Vi har haft kunder som testat att producera i Baltikum och det har inte varit något fel på kvaliteten, men det är svårt att få flöden och ledtider att fungera. Nyligen fick vi tillbaka en kund som lämnade oss för produktion där, men de var glada åt att vara tillbaka.

Inte viktigt att vara störst – men kul
Omsättningen i koncernen ligger på cirka etthundra miljoner norska kronor. Etikettverksamheten förväntas i år svara för sextiotvå miljoner av dessa. Det gör att man är störst i Norge om man ser till leveranser på den inhemska marknaden. Tjugofyra personer jobbar inom etikett, tjugosex inom civiltrycket.

- Vi är inte så många men det är ett måste i Norge att hålla nere personalstyrkan så mycket det går. Vi har en hög omsättning per anställd, men det samtidigt har vi höga löner. Vi jobbar med en platt organisation för att få det att fungera och produktionen kör i två skift. 

- Att vara störst är inte viktigt, det är så klart kul att vara det, men lönsamhet, kvalitet och nöjda kunder är viktigare och just nu kan vi faktiskt bocka av samtliga dessa punkter, avslutar Geir Hagen.