De svenska handlarnas framtidstro vände uppåt i februari, efter januaris ”julhandelsbaksmälla”. Men fortfarande ser en majoritet av de handlarna negativt på framtiden. Det framgår av februari månads Handelsbarometer, som nu publicerats av Svensk Handel.

I januari publicerade Svensk Handel en Handelsbarometer, som var starkt pessimistisk. Efter 2016 års julhandel hade en januaribaksmälla uppenbarat sig och den drabbade framförallt dagligvaruhandeln, där framtidstron sjönk kraftigt. 

”Julhandelns optimism har byts mot osäkerhet inför det nya året och framtidsindikatorn dyker. Det är ett bekymmersamt läge”, kommenterade Svensk Handels chefekonom Jonas Arnberg januari månads Handelsbarometer.

Men i den nu publicerade Handelsbarometern för februari månad, tycks den negativa trenden ha vänt och en viss försiktig optimism finns hos handlarna. Det är framförallt handlarnas förväntningar på försäljningsutvecklingen som ökar. Utsikterna för lönsamhet och antal anställda är däremot kvar på minus. Dessutom är sällanköpshandlarna mer pessimistiska än dagligvaruhandlarna.

”Handlarna är förhoppningsfulla inför försäljningens utveckling, men när det kommer till lönsamhet och anställningar är det fortsatt fler handlare som är negativa”, säger Jonas Arnberg.

Av Handelsbarometern framgår också att handlarna är mer optimistiska, när det kommer till den egna butiken än för branschen som helhet.

I månadens Handelsbarometer fick handlarna också svara på hur de bedömer e-handelns utveckling de kommande åren. En majoritet av handlarna tror att e-handeln år 2025 kommer att utgöra minst 20 procent av försäljningen inom den bransch, där de verkar.

Det påverkar handelns kompetensbehov och lite drygt varannan sällanköpsvaruhandlare anser att digitaliseringen ställer nya krav på den personal, som de rekryterar.

”Det digitala skiftet förändrar förutsättningarna för handeln och ställer krav på ny typ av kompetens. För handeln är det viktigt att det finns utbildningar, som kan svara mot det nya behovet”, säger Jonas Arnberg.