Varje år används hundratusentals ton svenskt vetekli till djurfoder. Nu har forskare vid KTH hittat ett hållbart sätt att förädla kliet, så att det istället kan användas som råvara för tillverkning av biobaserad förpackningsfilm.
Tio procent av veteproduktionen består av vetekli, det vill säga de skal, som omgärdar sädeskornen. Det motsvarar 300.000 ton kli om året enbart i Sverige. En del kli används för fiberberikning av livsmedel, men eftersom människans matsmältning inte fullt ut kan tillgodogöra sig kliet, går den största delen till djurfoder.

Men nu har forskarna alltså kommit fram till att vetekliet även kan användas inom förpackningsområdet. Bakom arbetet vid KTH står forskaren Andrea Ruthes och universitetslektorn Francisco Vilaplana på avdelningen för glykovetenskap. De berättar att det finns stor forskningsexpertis på lärosätet runt polysackarider, en typ av socker med stor komplexitet. 

”Det vi nu har gjort är att använda vatten och enzymer för att under högt tryck och värme extrahera bioaktiva polysackarider från just vetekli”, berättar de.

En viktig poäng är att det just är vatten som används som lösningsmedel.

”Att använda enzymer som biokatalysatorer – ja, mer hållbart kan det inte vara. De biomolekyler, som vi extraherar, har för övrigt antioxidanta egenskaper. Vårt främsta forskningsbidrag är nog att vi använder vatten tillsammans med enzymerna, för vattnet förstör inte detta antioxidanta särdrag. Då får vi antioxidanta biopolymerer”.

Francisco Vilaplana berättar att bioaktiva polysackarider kan användas på flera sätt, till exempel som en syrebarriär runt mat i form av en film.

”Exempelvis kan man paketera kött med materialet baserat på polysackariden. Då kan man välja bort den plast baserad på olja, som används idag”, säger han.

De utvunna bioaktiva polysackariderna, hemicellulosa och oligosackarider, ska därtill ha en prebiotisk inverkan på nyttiga bakterier.

Forskarna har beviljats ett anslag från Formas på tio miljoner kronor för att vidareutveckla tekniken i samarbete med Lantmännen, Novozymes och Chalmers.