Lägre momsen på livsmedel gynnar inte avsedda grupper
Momsen på livsmedel är 12 procent, men den sänkta momsen är ingen kostnadseffektiv åtgärd, enligt Riksrevisionen.
”En stor del av momssänkningen går till andra grupper än barnfamiljer och låginkomsttagare”, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

När momsen på livsmedel 1996 sänktes till 12 procent var tanken att låginkomsttagare och barnfamiljer skulle gynnas. Men nu visar en granskning från Riksrevisionen att sänkt moms på livsmedel inte en kostnadseffektiv åtgärd. Enligt Riksrevisionen kan andra åtgärder åstadkomma samma resultat, men till endast halva kostnaden.

Våren 1995 sänktes ersättningsnivåerna i flera av trygghetssystemen för att minska utgifterna för den offentliga sektorn och stabilisera landets ekonomi. För att kompensera barnfamiljer och låginkomsthushåll sänktes momsen på livsmedel 1996 till 12 procent. Tanken var att det särskilt skulle gynna låginkomsthushåll och barnfamiljer, eftersom de använder en relativt stor del av sin hushållsbudget för att köpa mat.

Livsmedelsmomsen ligger fortfarande på 12 procent, istället för den normala momssatsen på 25 procent. De skatteintäkter, som staten därmed går miste om, uppgår till närmare 30 miljarder kronor.
Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att momssänkningen ledde till motsvarande sänkning av priser i butikerna, men att den ändå inte är en träffsäker åtgärd och därför inte ett kostnadseffektivt sätt att öka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

”Av momssänkningen går 40 procent till andra grupper än barnfamiljer och låginkomsttagare. Den önskade effekten blir därmed ganska liten i relation till hur mycket statsfinanserna påverkas”, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Riksrevisionens beräkningar visar dessutom att det i kronor räknat är hushållen med de allra högsta inkomsterna, och hushållen utan barn, som tjänar mest på momssänkningen på livsmedel.

”Det är bara om köpkraftsförstärkningen mäts i procent av ekonomisk standard som momssänkningen framför allt kommer barnfamiljer och hushåll med låga inkomster tillgodo”, säger Peter Johansson, projektledare för granskningen.

För att utreda om den önskvärda effekten, det vill säga höjd köpkraft för barnfamiljer och hushåll med låga inkomster, går att åstadkomma mer kostnadseffektivt har Riksrevisionen genomfört simuleringar av andra möjliga åtgärder. Dessa simuleringar visar att kombinationer av höjt barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag, ekonomiskt bistånd och bostadstillägg skulle ge barnfamiljer och låginkomsthushåll samma köpkraftsförstärkning som den sänkta momsen men till halva kostnaden.

Om motivet för den nedsatta momsen fortfarande är att stödja barnfamiljer och hushåll med låga inkomster rekommenderar Riksrevisionen regeringen att överväga om dessa grupper istället bör stödjas på andra sätt. 

Riksrevisionen tar dock inte ställning till om momsen på livsmedel bör höjas till normalskattesatsen på 25 procent.

”Simuleringarna är räkneexempel och ska inte ses som förslag till åtgärder. Att sänkningen inte effektivt uppnår sitt syfte utesluter inte att det vid en samlad bedömning kan finnas andra fördelar som riksdagen vill behålla”, säger Ingvar Mattson.

Hela Riksrevisionens granskning kan laddas ner via pdf-länken nedan

Ladda ner PDF: riksrevisionen-matmoms.pdf


JERRY PETTERSSON

Editor - Sweden
JERRY PETTERSSON
jerry@packnews.com

Publicerad: 2018-09-25

TAGGAR (Obs! Klicka på en tagg för att få fram fler artiklar inom det området!)
Ekonomi Livsmedel Livsmedelsförpackningar Övrigt undersökning

Packnews Sponsors
Packsuppliers
Hitta med Nordens största sökmotor riktad mot förpackningsbranschen:
ETIKETTEN I FOKUS
ETIKETTEN I FOKUS
FÖLJ OSS PÅ TWITTER
BO WALLTEG HAR ORDET
BO WALLTEG HAR ORDET
KALENDER
KALENDER
Hitta alla förpackningsbranschens viktiga mässor och händelser!
FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK