Mjölk- och andra mejeriförpackningar av ”takåsmodell” med skruvkork i plast orsakar drygt 50 procent mer utsläpp av växthusgaser än den traditionella ”tegelstensförpackningen”. Det framgår av rapporten "Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar", som har tagits fram av SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) på uppdrag av Livsmedelsverket.
"Förpackningar orsakar ofta relativt lite av livsmedlens totala utsläpp av växthusgaser, men genom att göra smarta val kan man minska utsläppen ytterligare. Här har man som konsument möjlighet att faktiskt påverka utvecklingen", säger Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket.

Rapporten beskriver klimatpåverkan från olika förpackningsmaterial och förpackningslösningar. En förpacknings viktigaste funktion är att skydda innehållet, själva livsmedlet, och på så sätt bidra till god hållbarhet och bra kvalitet. Om förpackningen inte klarar det på ett bra sätt riskerar svinnet att bli stort. Dessutom har förpackningens form och stabilitet stor betydelse för hur effektivt livsmedlet kan transporteras.
De vanligaste materialen är plaster, kartong, papper, glas och metall. Som regel går det åt mindre energi att producera material från en återvunnen råvara.
"Klimatpåverkan blir till exempel bara en tjugondel så stor, om man använder återvunnen aluminium jämfört med förstagångsaluminium. Därför är det viktigt att man återvinner sina förpackningar", säger Anna-Karin Johansson.
I rapporten konstateras också att storpack har lägre klimatpåverkan än mindre förpackningar, eftersom det blir mindre mängd material jämfört med mängden livsmedel. Men samtidigt bör förpackningen inte vara större än att man kan äta upp allt.
Enligt rapporten har alltså dryckesförpackningar med plastdetaljer, till exempel skruvkork, högre klimatpåverkan än förpackningar utan plastdetaljer. De är dessutom oftast också svårare att tömma helt.
När det gäller konservförpackningar säger rapporten att kartong, som laminerats med aluminiumfolie, har lägre klimatpåverkan än traditionella konservförpackningar av aluminium eller plåt och att papperspåsar för flingor och gryn har lägre klimatpåverkan än motsvarande förpackningar av kartong.
I rapporten slås vidare fast att om man återvinner förpackningarna minskar klimatpåverkan väsentligt.