Med hjälp av en laserteknik, som utvecklats vid Lunds Teknisk Högskola (LTH), kan man studera livsmedelsgasen i förpackningar med modifierad atmosfär och på så sätt kontrollera om det förpackade livsmedlet är färskt. Det skriver LTH i en pressrelease.
Det är LTH-forskare inom atomfysik och förpackningslogistik som utvecklat laserinstrumentet, som mäter gassammansättningen i MAP-förpackningar utan att man behöver göra någon fysisk åverkan på förpackningen.

En första produkt planeras vara färdig för marknaden senare i höst.
"Detta blir den första metoden som är oförstörande. Det innebär att man kan mäta i en stängd förpackning och kontrollera gassammansättningen över tid. Det leder till att man kan kontrollera betydligt fler produkter än idag", säger Märta Lewander, doktor i atomfysik vid Lunds Tekniska Högskola.
Hon utvecklade tekniken i sin avhandling och arbetar numera som teknisk chef vid företaget Gasporox, som kommersialiserar tekniken.
Idag tar man stickprov på enstaka förpackningar med risk för att skadade produkter släpps igenom.
"Vi hoppas att en sådan här utrustning i förlängningen även kan bidra till att människor slänger mindre mat, eftersom de då vet att den är förpackad som den ska", säger Märta Lewander.
Produkten, som lanseras i höst, kan användas för att kontrollera och förbättra förpackningars täthet. Inom två år bedömer Gasporox att metoden även användas som kvalitetssäkring i produktionen, när förpackningar fylls. På sikt ska också butiker kunna använda den för att kontrollera sina varors hållbarhet.
Inga plastförpackningar är hundraprocentigt gastäta. Hur lätt syrgasens kan tränga in i beror både på förpackningsmaterialet och hur väl förseglad förpackningen är.
"Bake off-bröd håller exempelvis inte alltid måttet, har det visat sig", säger Annika Olsson, professor i Förpackningslogistik vid LTH.
Tekniken kan användas på i stort sätt alla förpackningsmaterial.
"Så länge ljus kommer igenom så kan vi mäta. Nästan alla material släpper igenom åtminstone lite ljus. Även de förpackningar, som innehåller aluminiumfolie, exempelvis dryckesförpackningar i vätskekartong, har ofta en del som inte täcks av folien", säger Märta Lewander.
Vid Lunds Tekniska Högskola fortsätter forskningen på området. Patrik Lundin, doktorand i atomfysik, inriktar sig nu på att mäta koldioxid i förpackningar.
"Det är viktigt att mäta både syrgas och koldioxid. Främst syrgas, men koldioxid efterfrågas också av industrin", säger Märta Lewander.
Enligt Gasporox hemsida kan lasermetoden användas för att utföra exakta mätningar på gas och gastransporter i olika typer av spridande material. Det innebär att tekniken även är tillämplig på andra områden än förpackningar. Exempelvis kan man inom sjukvården med hjälp av den här lasertekniken mätningar i till exempel bihålor och mellanöra hos patienter för att avgöra om det föreligger inflammationer eller mäta lungfunktion hos för tidigt födda barn.
Så fungerar tekniken:                                                                                                                                          Den skyddande atmosfären som omsluter livsmedlet innanför förpackningen är vanligtvis koldioxid eller kvävgas och innehåller ingen eller lite syre. Syre leder till oxidation, bakterietillväxt och förruttnelse. Genom att skjuta en laserstråle in i förpackningen och studera ljuset som kommer tillbaka kan man se om gasens sammansättning är som den ska eller ej. Det är syrgasen som laserstrålen mäter. Laserljuset är kopplat till en handenhet som hålls mot provet. En handhållen detektor mäter ljuset som kommer ut ur förpackningen och skickar signalen till en dator.
Upptäcktes av en slump:                                                                                                                                          Idén att även använda laser för att mäta i livsmedelsförpackningar kom till av en slump. Det var när Sune Svanberg, professor i atomfysik vid LTH och denna lasertekniks fader, för några år sedan fick Annika Olsson, då docent i förpackningslogistik, som adept i samband med en ledarskapskurs på Lunds universitet. När de berättade för varandra vad de sysslade med, började de lite planlöst spåna på möjliga samarbeten. Just då pågick debatten om ICA:s ompackning av köttfärs som bäst.