Den moderata riksdagsledamoten Boriana Åberg (bilden) från södra Skåne har skrivit ett debattinlägg, där hon efterlyser ändrad lagstiftning och bättre ekonomisk stimulans för användning av mer miljövänliga plaster i våra förpackningar.
”Det finns inga ekonomiska incitament för att vi i Sverige skall använda oss av mer miljövänliga plaster i våra förpackningar. Detta hämmar tyvärr utvecklingen inom förpackningsindustrin och dessutom bidrar inte den nuvarande lagstiftningen till att vi får en bättre miljö”, skriver Boriana Åberg i sitt debattinlägg, som du kan läsa i sin helhet här:

Bättre incitament behövs för miljövänliga plastförpackningar

”Sverige har kommit långt när det gäller enskilda människors vilja till att exempelvis återvinna sina använda glasförpackningar, metallförpackningar och batterier. Vi ligger långt fram inom teknisk utveckling, vi har en modern miljölagstiftning och är redan i dag bland de bästa länderna i världen på återvinning. Alliansens uppsatta mål om en total återvinningsgrad på 70 procent har vi lyckats nå inom de flesta områden. Återvinningsgraden för tidningar och förpackningar 2009 var exempelvis 76,7 procent. Återvunna glasförpackningar ligger på 74 procent, metallförpackningar på 72 procent och även batteriåtervinningen fortsätter att hålla en jämn och positiv nivå. Vi återvinner och återanvänder mer än någonsin. Men vi ligger efter när det gäller återvinning av plast och satsningen på miljövänligare plastförpackningar.
Skälet är tyvärr väldigt enkelt - det finns inga ekonomiska incitament för att vi i Sverige skall använda oss av mer miljövänliga plaster i våra förpackningar. Detta hämmar tyvärr utvecklingen inom förpackningsindustrin och dessutom bidrar inte den nuvarande lagstiftningen till att vi får en bättre miljö!

Den 1 april höjer REPA (REgister för ProducentAnsvar) priset på hushållsförpackningar av papper och metall. Priset för återvinning av plast lämnas däremot oförändrat. Dessutom gör REPA ingen skillnad mellan förpackningar av oljebaserad plast och förpackningar av plast som innehåller mer än 50 procent mineral. Den mineralbaserade plasten har stora miljömässiga fördelar. I tillverkningen av konventionell förpackningsplast förbrukas nästan dubbelt så mycket vatten och energi som vid tillverkningen av polypropen med 50 procent mineral. Utsläppet av växthusgas i koldioxidekvivalenter är mellan 2000-3500 kg/ton i det första fallet och 1100 kg/ton i det andra.

Under 2011 användes cirka 184 000 ton plastförpackningar i Sverige (pantflaskor ej medräknade). Om alla förpackningar som går att byta ut mot mineralbaserad plast byttes ut skulle vi spara 90 000 ton koldioxid, 2,3 miljoner kubikmeter färskvatten och nästan 600 GWh energi! Frågan är varför vi inte använder fler miljövänliga mineralbaserade plastförpackningar? Svaret är enkelt – som lagstiftningen ser ut finns det inga incitament att använda miljövänligare förpackningar.

Sverige brukar ligga i täten när det gäller att värna om miljön, men i detta fall är vi omsprungna av våra granländer i Norden. I Norge, Danmark och Finland finns klara ekonomiska incitament för producenterna att använda sig av miljövänligare plastförpackningar. I Sverige är incitamenten generellt svagare. Det finns dock möjligheter för fler företag att profilera sig via bättre och miljövänligare plastförpackningar till sina produkter, vilket på sikt kan bidra till en positiv spinnoff-effekt. Förpackningens positiva miljöpåverkan skulle även leda till större betalningsvilja bland den stora majoriteten konsumenter.

Inom EU genererades cirka 25 miljoner ton plastavfall 2008 och mängden väntas öka för varje år. I en nyligen genomförd EU-studie konstaterades det även att plaståtervinningen är en av de mest bidragande orsakerna till en minskning av klimatförändringar. Vi behöver mer nytänkande inom avfallshantering och incitament för att åstadkomma en miljövänligare produktion och hantering av plastförpackningar.”

Boriana Åberg (M)
Riksdagsledamot för södra Skåne
Näringsutskottet