...
Insamlingsfarkost med bommar kan rensa haven från kringflytande plast
Idéskiss till den plastinsamlingsfarkost, som utvecklats av 19-årig Boyan Slat i Holland. Plasten i havet fångas upp av de långa flytande bommarna och leds in till farkosten, där den efter avskiljning överförs till ett lastflak i aktern.
Boyan Slat

Plast från förpackningar och andra plastprodukter, som driver omkring i världshaven, utgör som bekant ett allt större miljöproblem. Nu har den 19-årige ingenjörsstudenten Boyan Slat vid universitetet i Delft, Holland, utvecklat ett plastinsamlingskoncept, som bedöms ha stora möjligheter att på ett effektivt sätt samla in stora mängder kringflytande plast.
Boyan Slats idé går ut på att en specialkonstruerad farkost, försedd med långa, flytande bommar, sakta förs fram i havet. Plastavfall och plastpartiklar, som fångas upp av bommarna leds in mot farkosten, där de sugs in och placeras på ett större flak, som sedan lätt kan tömmas, när plasten lämnas till återvinning.


Den specialutvecklade plastinsamlingsbåten finns än så länge bara på ritbordet, men de försök med modeller, som gjorts, lovar gott inför fortsättningen och planer finns på att förverkliga Boyan Slats idéer och bygga plastinsamlingsfarkoster i fullskala.

På sin hemsida påpekar Boyan Slat att mycket återstår av förstudierna, innan projektet kan realiseras. Han bedömer att man hittills endast nått en fjärdedel på vägen, men tillstår samtidigt att de preliminär resultaten ser lovande ut och att de sammanlagt 50 studenter, ingenjörer, modellbyggare och andra experter, som på olika sätt är involverade i projektet, gör goda framsteg.

Tidigare försök att hitta metoder för att effektivt samla in och rensa världshaven från kringflytande plast har oftast utgått från lösningar med olika typer av insamlingsnät. Nackdelen med nät är dock att fisk och andra levande organismer kan fastna, något som undviks med flytande bommar, vilka exempelvis fiskar lätt kan simma under. Även plankton, som flyter i de högra vattenlagren, bedöms klara sig genom att de följer med det vatten, som leds under bommarna, medan däremot även de minsta plastpartiklar fångas upp och kan ledas in till själva farkosten.
Innan plasten lastas upp på det aktre flaket är det tänkt att materialet går igenom en speciell avskiljningsenhet, där plankton och andra organismer, som eventuellt ändå följt med, avskiljs och återbördas till havet.

En annan fördel med bommar i stället för nät, är enligt Boyan Slat att de flytande bommarna kan göras mycket längre än näten. En farkost med bommar kan således täcka ett betydligt större område och samla in mycket mer plast per tidsenhet.
Enligt Boyan Slats beräkningar kan en insamlingsfarkost enligt hans modell på fem år samla in 7,25 miljoner ton plast från haven!


Jerry Pettersson

Editor - Sweden
JERRY PETTERSSON
jerry@packnews.com

Publicerad: 2013-04-08

TAGGAR (Obs! Klicka på en tagg för att få fram fler artiklar inom det området!)
Business Förpackningsmaterial Övriga Övrigt Övrigt Plast

Packnews Sponsors
Packsuppliers
Hitta med Nordens största sökmotor riktad mot förpackningsbranschen:
ETIKETTEN I FOKUS
ETIKETTEN I FOKUS
FÖLJ OSS PÅ TWITTER
BO WALLTEG HAR ORDET
BO WALLTEG HAR ORDET
KALENDER
KALENDER
Hitta alla förpackningsbranschens viktiga mässor och händelser!
FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK