Forskare vid KTH är övertygade om att växtrester från rapsodlingar är en utmärkt råvara för tillverkning av bioplaster. Det skriver tidningen Extrakt.
I de stora mängder halm, som utgör en restprodukt från rapsodlingar, finns makromolekyler av typen lignin och hemicellulosor och dessa kan användas som råvaror för produktion av bioplaster.
”Vi vet från tidigare arbeten med biomassa från ved att dessa typer av makromolekyler går bra att använda i plasttillverkning”, säger Ulrica Edlund, som är docent och universitetslektor vid institutionen för fiber- och polymerteknologi vid KTH.

När det gäller tillverkning av plaster från förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara råvaror är den stora utmaningen för forskarna att hitta ekonomiskt försvarbara alternativ till plaster tillverkade av billig råoljan. Det biologiska materialet ska dessutom vara lättillgängligt och finnas i tillräckliga kvantiteter. Dessa kriterier uppfyller rapshalmen, som enligt Ulrica Edlund dessutom i dag inte används i någon större kommersiell utsträckning.

”Råolja är ingen förnyelsebar resurs i förhållande till den förbrukningshastighet som vi har idag. Vi behöver helt enkelt ställa om och i större utsträckning använda oss av material, som kan återföras till naturen”, säger Ulrica Edlund, som leder ett KTH-projekt, där man försöker tillverka plast av rapshalm.

Extrakt skriver att i projektets första fas ska forskarna utveckla en metod för att utvinna de viktiga makromolekylerna ur rapshalmen.
”Någonstans i råvaran gömmer sig de här makromolekylerna. Vi måste skapa en vettig process för hur detta ska göras och utveckla en metod, där vi tar hänsyn till både kostnaden och miljön”, säger Ulrica Edlund.

Förhoppningen är att metoden också ska kunna användas för utvinning av makromolekyler från andra växtkomponenter i naturen än enbart rapshalm.

”Grön” bioplast kommer troligen inte helt att kunna ersätta alla typer av oljebaserade plaster, tror forskarna på KTH, men bioplaster kan bli fullgoda ”gröna” alternativ inom vissa användningsområden.

”Det kan handla om tunnare plast, exempelvis inom förpackningsindustrin”, säger Ulrica Edlund till Extrakt.