Bondeägda Arla satsar nu på skruvkorkar av förnybart material på bland annat storsäljare som mjölk och fil. Varje dag säljs en miljon förpackningar av de produkter, som nu kommer att få ny kork.
”Vi byter nu till förnybara korkar på stora delar av sortimentet, motsvarande en miljon korkar om dagen”, säger Ann Freudenthal, ansvarig för Arlas ekologiska sortiment. 

De nya korkarna tillverkas av en förnybar råvara. I nuläget handlar det om etanol, som görs av sockerrör, men det sker mycket produktutveckling inom området och det forskas till exempel på andra förnybara råvaror som alger och cellulosa. De förnybara korkarna är återvinningsbara men inte komposterbara. De korkar som Arla använt hittills tillverkas av råvaror med fossilt ursprung, till exempel olja eller naturgas. 

”Detta är ett bra första steg mot ett ännu bättre material. Vi har en nära dialog med våra leverantörer, som hjälper oss att öka andelen förnybar och hållbar råvara i våra förpackningar ytterligare. Arla har det övergripande målet att våra förpackningar ska vara 100 procent återvinningsbara”, säger Anna-Karin Modin-Edman, miljö- och hållbarhetsexpert på Arla. 

En stor förändring är att Arlas ekomjölk nu får skruvkork för första gången. Efter några tuffa år har Arla fått ordentlig fart på försäljningen av ekologiska mejeriprodukter igen. De senaste tre månaderna har försäljningen ökat med hela 30 procent jämfört med samma period förra året. 

”Arla har drivit utvecklingen inom ekologi i över 20 år och har fortsatt stora ambitioner. Vi vill att fler ska välja eko oftare och siktar på att fördubbla konsumtionen av ekologiska mejeriprodukter. Många konsumenter säger sig ha valt bort ekomjölk för att den saknat kork och de förnybara korkarna är därför ett viktigt nästa steg i vår satsning”, säger Ann Freudenthal. 

De nya korkarna börjar komma ut i butiker under vecka 20 i takt med att gammalt förpackningsmaterial tar slut. Det är Tetra Pak, som levererar korkarna till Arla. Skruvkorkarna började Tetra Pak utveckla för några år sedan tillsammans med brasilianska Braskem (läs här).