Livsmedelsproducenten Findus bygger ny fabrik och fryslager i skånska Bjuv för 600 miljoner kronor. Anläggningen ska startas upp under våren och försommaren.
I den nya anläggningen, där det mesta är automatiserat, läggs speciell vikt vid spårbarhet enligt GS1:s standard. Möjligheten till spårning genom tillverknings-, förpacknings- och leveransprocesseerna ger en effektiv hantering och en hög livsmedelssäkerhet.

”Livsmedelssäkerhet är viktigt för oss och vi har jobbat länge med att bygga ut spårbarheten. När vi under våren och sommaren startar upp den nya anläggningen, är den fullt utrustad med den senaste tekniken inom spårbarhet enligt GS1:s standard”, säger Erik Börtemark, Supply Chain Director på Findus.

Findus har mer än 200 djupfrysta produkter och 50 kolonialprodukter i sitt sortiment. Dessutom marknadsförs drygt 400 produkter för restaurang- och storköksmarknaden. 
Sammanlagt hanteras cirka 120.000 ton livsmedel eller 350.000 pallar årligen i Findus anläggningar. I den nya fabriken kommer man att producera 35.000 ton förpackade livsmedelsprodukter per år. I den nya anläggningen i Bjuv är det mesta automatiserat och allt scannas både på väg in i och ut ur anläggningen och genom hela produktionsprocessen. Det ger kontroll och en kvalitetssäkring så att produkterna alltid hanteras i rätt.

”Vi har utvecklat vår process för spårning rejält de senaste åren. Samtidigt håller vi en bra kontroll på både interna och externa reklamationer och avvikelser. Vi följer även noga konsumentsynpunkter och om någon annan producent, som handlar från samma leverantör som vi, har problem med råvaran”, säger Erik Börtemark.

Findus har många leverantörer runt om i Europa och har i projektet tillsammans med dem genomfört ett stort arbete för att förbättra spårbarheten, bland annat genom att ställa krav på leverantörernas utformning av palletiketter och informationsinnehåll och hur de ska placeras för att följa GS1:s standard.

”Det har varit relativt enkelt att få med leverantörerna i Europa på tåget, men ibland kan det vara svårt att få dem att designa etiketterna rätt, eftersom de vill utforma dem på sitt eget sätt. Övriga världen kräver lite mer jobb. Vi köper till exempel en del produkter från Asien, där logistiken sker på annat sätt, bland annat lastas containrarna annorlunda och användning av palletiketterna blir därför en utmaning. Men vi har fått bra hjälp av GS1 i Kina och Sverige för att få dem att ta fram etiketter som överensstämmer med GS1:s standard”, berättar Erik Börtemark.

I stort sett alla livsmedelsproducenter och livsmedelskedjor använder idag GS1:s standard för identifiering via ett unikt artikelnummer tillsammans med streckkoder på förpackningarna. Med hjälp av GS1:s standard och verktygslåda går det att spåra enskilda produkter, artiklar, förpackningar, pallar och enheter genom hela flödeskedjan, från råvara, tillverkning och ända ut till butik.

För att kunna återkalla livsmedel snabbt och effektivt krävs en fungerande process för spårbarhet. GS1 arbetar både lokalt och globalt tillsammans med många olika branscher för att utveckla effektiva lösningar som kopplar ihop befintligt flöde av information mellan producent och köpare.

”För att involvera fler branscher kommer vi att utöka vår befintliga användargrupp för spårbarhet med fler aktörer under våren. Målet är att ha en samsyn på hur vi ska möta kraven som ställs på spårbarhet och ta fram de hjälpmedel som behövs för att ge möjlighet till att genomföra det”, säger Karolin Catela, som arbetar med standardisering, utveckling och implementering inom spårbarhet hos GS1.