De många små stegen betyder väl så mycket som de stora. Så kan man enkelt sammanfatta Iggesund Paperboards miljöarbete. Det är lätt att exemplifiera med miljardinvesteringar och deras betydelse. Men det finns också många mindre investeringsbeslut, där miljöaspekterna är väl så viktiga. Som den träbro, som länkar samman fabriken i Iggesund med avloppsvattenreningen på Skälön.
”Ett långsiktigt miljöarbete handlar mer om många små beslut, där miljöaspekter vägs in, än några få stora. I det här fallet var en träbro ett miljömässigt bättre alternativ än en bro av betong”, konstaterar Anna Mårtensson, miljöchef vid Iggesund Paperboards svenska kartongfabrik Iggesunds Bruk.

Under drygt hundra år har broar i Sverige främst byggts i stål och betong. Men nu vinner träbroarna terräng. De är lika hållbara som betong, och dessutom vackra. När även miljöargumentet tas med i beräkningen blir träbron ett alternativ att räkna med.

Träbroarnas moderna historia i Norden kan sägas ha påbörjats under 1990-talet. Då enades Sverige, Norge och Finland om att ta fram gemensamma normer och tekniska lösningar för vägbroar av trä, med samma prestanda och livslängd som för broar av stål och betong.

Den hittills längsta träbron som byggts i Sverige är en 230 meter lång gång- och cykelbro i Umeå. Landets äldsta träbro är från 1737 och sträcker sig över Skellefteälven.

Och i takt med att kunskapen om trä som byggmaterial ökar hos arkitekter och konsulter byggs nu allt fler träbroar. Och en av dessa är alltså den träbro, som nu förbinder Iggesunds bruk och dess avloppsvattenrening, som är belägen på Skälön utanför bruket. Den gamla bron hade tjänat ut och en ny behövdes för att  lastbilar, som ska ut till ön, ska slippa köra en omväg på drygt nio kilometer.

”Vi räknade snabbt ut att det skulle löna sig med en ny bro, både ekonomiskt och miljömässig”, minns miljöchef Anna Mårtensson.

Att man dessutom valde att bygga bron i trä hade flera orsaker. För det första är Holmen-koncernen, som Iggesund Paperboard tillhör, ett skogsindustriföretag vilket gör att det faller sig naturligt att använda trä som byggmaterial. En bro av trä är också billigare och går snabbare att bygga.

”Men framför allt har trä mindre påverkan på miljön än stål och betong”, konstaterar Anna Mårtensson.

Enligt ett examensarbete från ingenjörsprogrammet vid Uppsala universitet visar en livscykelanalys för en betongbro, beräknad efter en livslängd på 40 år, och inklusive investering, byggprocess och drift, att en sådan bro ger dubbelt så  stora koldioxidutsläpp som en motsvarande bro byggd av trä.

Inom Iggesund utgör hållbarhet en hörnsten i arbetet. I varje investering vägs miljöaspekten in, i stort såväl som i smått. Miljöarbetet är inte skilt från verksamheten i övrigt, bra investeringar går alltid hand i hand med bättre miljö.

”Många små förbättringar ger stora miljövinster, med lägre utsläpp och ökade förutsättningar att Iggesund Paperboard också i framtiden ska ledande i processindustrins hållbarhetsliga”, konstaterar Anna Mårtensson.

Summan av alla miljöåtgärder som Iggesunds Bruk hittills genomfört är halverade utsläpp av svavel och stoft och detta på bara ett par år. Och efter brukets betydande investeringar i vattenrening som bland annat lett till att utsläpp av gödande ämnen i vattnet utanför bruket radikalt minskat har vattenkvaliteten förbättrats och det marina ekosystemet har visar tydliga tecken på återhämtning. 

Men ännu viktigare är kanske det fokus som sätts på den mänskliga faktorn, att få varje medarbetare att tänka på hur man beter sig, att inte slarva med miljöarbetet.

”Och i allt arbete för ökad hållbarhet ingår även den 128 meter långa, rödmålade träbron till Skälön som ett av många små, men viktiga, steg”, summerar Anna Mårtensson.” Dessutom är den väldigt vacker.”

Fakta:
Bron till Skälön är 128 meter, med en trafikljusförsedd, enkelriktad körbana med en bredd på 4,5 meter. Bron är uppbyggd av hopbultade limträbalkar.