10-14 miljarder kr sparas om matavfallet minskas med 20 %
Uppemot 14 miljarder kronor kan sparas om matavfallet minskas med 20 procent.

Den samhällsekonomiska bruttonyttan av att minska matavfallet med tjugo procent beräknas till cirka 10 - 14 miljarder kronor. Det visar en ny studie som Naturvårdsverket låtit genomföra. Den samhällsekonomiska bruttonyttan av att minska matavfallet med tjugo procent beräknas till cirka 10 - 14 miljarder kronor. Det visar en ny studie som Naturvårdsverket låtit genomföra.
Livsmedelsindustrin, livsmedelsbutiker, restauranger, storkök och hushåll skulle tillsammans kunna spara mellan 7,6 – 8,6 miljarder kronor. Därtill kommer miljönyttan med bland annat minskade övergödningseffekter och minskade utsläpp av växthusgaser, som i den här rapporten räknats om till kronor.


Produktion, distribution och konsumtion av mat står för en betydande miljöpåverkan. Av de totala växthusgasutsläppen från privat konsumtion kan ungefär 25 procent kopplas till konsumtionen av livsmedel, matsvinn inkluderat.

”Samhälle, näringsliv och konsumenter behöver tillsammans agera för att minska matavfallet. Det som ger bäst effekt för både plånbok och miljö är att minska matsvinnet, det vill säga den mat, som hade kunnat ätas upp och som slängs i onödan”, säger Sanna Due Sjöström, handläggare på Naturvårdsverket.

Varje år uppstår ungefär 1,5 miljoner ton matavfall från livmedelsindustri, livsmedelsbutiker, restauranger, storkök och hushåll. Livsmedelsindustrin och företagen står för en tredjedel av avfallsmängderna medan hushållen kastar två tredjedelar.

”Det matavfall, som ändå uppstår, ska helst gå till matavfallsinsamling, för att kunna bli biogas och återgå som näring tillbaka till jorden. Men allra bäst är att minska matsvinnet och faktiskt äta upp maten. Det är tio gånger mer klimateffektivt jämfört med att göra biogas”, säger Sanna Due Sjöström

Siffrorna baseras på matavfallsmängder från år 2012 och siffror för hushållens flytande matavfall från år 2014. 

Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket arbetar 2013 – 2015 tillsammans i ett regeringsuppdrag för att minska matsvinnet. Studien om samhällsekonomiska effekter av minskat matsvinn har gjorts inom regeringsuppdraget.

Vad kan företag och hushåll göra för att minska matsvinnet? Här är några exempel:
Primärproduktionen kan snabba på nedkylning efter skörd för många frukter och grönsaker, utveckla produkter och marknader för varor som inte tas tillvara idag, bland annat hästkött och bifångster av fisk
Livsmedelsindustrin kan ha tätare samarbete mellan beställare och leverantör för att förbättra prognosarbete och bygga in flexibilitet i beställningar, se över hur biprodukter kan användas i produktutveckling.
Livsmedelsbutiker kan planera beställningar, se över produktbredden, sänka kyltemperaturer, sälja ut varor billigare med kort bäst-före-datum.
Storkök kan väga matsvinnet, förvara maten i rätt temperatur, planera inköp samtidigt som menyn planeras, laga i omgångar.
Restauranger kan ta reda på svinnets storlek genom vägning, minska tallriksstorlekar vid bufféer, erbjuda olika stora portioner och matboxar hem.
Hushåll kan planera sina inköp och förbättra förvaring, frysa in och använda rester, använda varor som passerat bäst-före-datum.


JERRY PETTERSSON

Editor - Sweden
JERRY PETTERSSON
jerry@packnews.com

Publicerad: 2015-11-25

TAGGAR (Obs! Klicka på en tagg för att få fram fler artiklar inom det området!)
Ekonomi Livsmedel Livsmedelsföretagen matsvinn Naturvårdsverket Övrigt

Packnews Sponsors
Packsuppliers
Hitta med Nordens största sökmotor riktad mot förpackningsbranschen:
ETIKETTEN I FOKUS
ETIKETTEN I FOKUS
FÖLJ OSS PÅ TWITTER
BO WALLTEG HAR ORDET
BO WALLTEG HAR ORDET
KALENDER
KALENDER
Hitta alla förpackningsbranschens viktiga mässor och händelser!
FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK