I slutet av mars kom ett besked från Naturvårdverket att man vill ha ett lägstapris på plastbärkassar på minst 5 kronor i butiken, som ett led i att nå EU:s mål att minska förbrukningen till hälften år 2025 från dagens 80 bärkassar per person till 40 i Sverige (läs mer här).
Nu har Nordisk Bioplastförening reagerat på detta förslag, eftersom Naturvårdsverket inte gör någon skillnad på en bärkasse baserad på fossila råvaror eller en kasse baserad på bioplast. 

”Vi ifrågasätter detta starkt, då vi är övertygade om att det kommer att missgynna utvecklingen för användning av bioplast. Bioplaster har en betydligt bättre miljöprofil, vilket har föranlett att många stora varumärken - både svenska och internationella - valt att byta billigare mer miljöstörande material mot bioplaster, trots att dessa är dyrare”, säger Nordisk Bioplastförening i en skrivelse, som sänts till Naturvårdsverket nu i dagarna.

Nordisk Bioplastförening deltar gärna i en dialog för att ta fram konkreta förslag på hur man kan nå målen i förslaget, vinna större positiv effekt på miljön och utveckla en bransch som är i linje med förslaget om cirkulär ekonomi i EU.

Här nedan är en sammanfattning av texten i skrivelsen: (Vill du läsa den långa, mer detaljerade versionen, finns den på Nordisk Bioplastförenings hemsida )
------------------------------

Naturvårdsverket missar möjligheterna  med bärkassar tillverkade av bioplast

"Nordisk Bioplastförening har tagit del av förslaget Minskad förbrukning av plastbärkassar, publicerat av Naturvårdsverket 2016-03-21. 
Vi ser mycket positivt på åtgärder som främjar en hållbar utveckling genom att minska ineffektivt resursutnyttjande samt till att minska problem med nedskräpning. Historiskt sett har detta varit viktiga drivkrafter i utvecklingen av bioplaster, det vill säga plaster som är baserade på förnybara resurser och/eller är biologiskt nedbrytbara.
I förslaget likställer Naturvårdsverket bärkassar baserade på petroleumbaserad plast med bärkassar gjorda av plast från förnybara resurser eller komposterbar plast.
Vi ifrågasätter detta starkt då vi är övertygade om att det kommer att missgynna utvecklingen för användning av bioplast. Bioplaster har en betydligt bättre miljöprofil vilket har föranlett att många stora varumärken - både svenska och internationella - valt att byta billigare mer miljöstörande material mot bioplaster, trots att dessa är dyrare. Dessutom är användning av förnybara material helt i linje med förslaget om cirkulär ekonomi inom EU.  Vi är övertygade om att förnybara material, papper såväl som bioplaster, har en viktig roll att spela i en framtida hållbar utveckling och vill härmed lyfta fram möjligheter med användning av bioplaster.
Bioplastbranschen är en industri som har utvecklats enormt det senaste decenniet. Förutom industriella syften är en stor drivkraft hos producenter såväl som användare att skapa och använda material som är hållbara ur ett miljöperspektiv. Enligt den organisationen European Bioplastics uppgick 2014 års produktionskapacitet av bioplaster globalt till 1,7 miljoner ton varav 262 000 ton tillverkades i Europa. Man räknar med att bioplastindustrin vid det tillfället skapat mer än 8 000 europeiska jobb. Landanvändningen för den globala produktionen utgjorde 680 000 ha vilket motsvarar 0,01 % av all odlingsbar mark. 
Trots en positiv utveckling hittills är detta en industri som bara har sett sin början. Nya produktionsanläggningar byggs ständigt runt om i världen och nya material från nya biobaserade råvaror eller restprodukter utvecklas i snabb takt.  European Bioplastics uppskattar att den europeiska bioplastproduktionen kan öka cirka 20 gånger fram till 2025. Bioplaster skulle då utgöra c:a 10 procent av den totala plastproduktionen i Europa.
Även Sverige har goda förutsättningar för att vara med i den fortsatta utvecklingen av branschen då flera producenter och användare finns representerade i landet. För att detta ska kunna ske krävs dock ett politiskt ramverk som främjar snarare än motarbetar bioplaster. I Naturvårdsverkets förslag nämns försök att framställa polyeten ur svensk skogsråvara. Vidare säger man att detta skulle kunna innebära en närodlad råvara för plastpåsar vilket skulle vara att föredra ut miljösynpunkt på sikt. För att detta liksom annan teknik- och marknadsutveckling av biobaserade material ska bli verklighet spelar svenska myndigheter en viktig roll. Att skapa en drageffekt genom politiska styrmedel tror vi är avgörande för en positiv utveckling av branschen.
Italien förbjöd redan 2011 tunna bärkassar med undantag för kassar gjorda av bionedbrytbart material. Enligt den italienska bioplasttillverkaren Novamont har införandet av lagstiftningen halverat förbrukningen av bärkassar, medverkat till ett fungerande system för återvinning av matavfall och dessutom bidragit till forskning och innovationer inom bioplastbranschen. 
Frankrike är ett annat exempel på hur man har implementerat EU:s direktiv och samtidigt gynnar utvecklingen av bioplastbranschen. Som komplement till ett förbud mot bärkassar i plast kommer man att införa ett krav på att tunnare plastpåsar för t.ex. frukt och grönsaker ska vara komposterbara och innehålla en minsta andel förnybart material. 
Bioplaster har flera av de miljömässiga fördelar som pappersbaserade material har då de är helt eller delvis baserade på förnybara råvaror. Utöver detta tål bärkassar av bioplast väta och kan göras tunnare (minskad materialåtgång) och återanvändas flera gånger. I detta avseende tycker vi att bärkassar av bioplast bör betraktas på samma sätt som bärkassar av papper, det vill säga exkluderas från lagkrav på minsta pris, för att visa på att man vill främja utveckling av denna typ av material.
Om inte detta är möjligt ser vi det som nödvändigt att Sverige satsar på kompletterande ramverk som gynnar användning av bioplaster. Detta skulle kunna ske genom att, i likhet med Frankrike, gynna användningen av bioplast inom andra områden såsom påsar för frukt och grönsaker, avfallspåsar och/eller andra användningsområden utanför plastpåseområdet.
Nordisk Bioplastförening deltar gärna i en dialog för att ta fram konkreta förslag på hur man kan nå målen i förslaget, vinna större positiv effekt på miljön och utveckla en bransch som är i linje med förslaget om cirkulär ekonomi i EU."

För Nordisk Bioplastförening

Lisa Bindegård       Peter Löfvenholm     Bjarne Högström
Xylophane                BioBag                         Polymerfront