Det vanligaste skräpet på våra stränder består av plast och då speciellt plastförpackningar. Det visar resultatet av en skräpplockardag, som Håll Sverige Rent anordnade längs kusterna i april.
”Undersökningen visar att skräpet i stor utsträckning består av plastförpackningar. Vi måste försöka stoppa skräpet vid källan, men vi vet för lite om det idag, för att kunna sätta in rätt åtgärder. Det behövs mer kunskap om var skräpet kommer ifrån från början”, säger Johanna Ragnartz, VD på Håll Sverige Rent. 

Det var lördagen den 23 april, som hundratals människor tillsammans med Håll Sverige Rent gav sig ut och plockade skräp utmed kusten. På tre orter – Strömstad, Lysekil och Simrishamn – lämnades skräp in för analys. Nu visar resultatet att plast dominerar i skräphögarna: I Strömstad var 84 procent av skräpet plast, och i Lysekil 91 procent. I Simrishamn hittade skräpplockarna något mer glas än plast, men glaset visade sig härröra från en enskild grillplats vid stranden.

Konsumenter var den största skräpkällan i såväl Strömstad, där hela 1,3 ton skräp samlades in, som i Simrishamn. I Lysekil bedömdes att hälften av skräpet kom från industrin. Skräpet kommer både från när och fjärran, men det är svårt att avgöra exakt vilket land skräpet kommer ifrån, eftersom det ofta legat i havet under en tid. 

”Det mesta av det insamlade skräpet är sådant som tar mer än 100 år för naturen att bryta ned. I Simrishamn hittades en Fantaburk från 1977 (!), och det allra vanligaste är engångsförpackningar av plast”, säger Johanna Ragnartz.

Fakta om skräpplockardagen och undersökningen:
Skräpplockardagen genomfördes lördagen den 23 april i Simrishamn och Strömstad. I Lysekil var Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän med och arrangerade en skräpplockardag. Under skräpplockardagen samlades nästan 10.000 föremål in, vilka analyserades av Envir AB. 

	Strömstad	Lysekil	Simrishamn
Insamlat skräp:	1.300 kg	115 kg	122 kg
Vanligaste skräpet:	Plast, 84%	Plast, 91%	Glas, 39%
Största källan:	Konsumenter, 68%	Industri, 50%	Konsumenter, 90%