Packnews.se din f�rpackningstidning p� n�tet - Packnyheter, F�rpackning, F�rpackningar, Emballage

Tillbaka |

F�rpackningar kan
minska sv�lten i v�rlden

Bo Wallteg & Carl Olsmats 2010-08-08

Under efterkrigstiden har den globala livsmedelsproduktionen �kat snabbare �n befolkningen, och matpriserna har varit f�rh�llandevis l�ga och stabila. De senaste �ren har vi dock sett n�got av ett trendbrott, och vi st�r inf�r en hotande livsmedelsbrist. Folk sv�lter och matpriserna har p� m�nga h�ll stigit dramatiskt. I m�nga fall finns maten, men folk har inte r�d att k�pa den. Eller s� r�der mat�verskott i vissa delar av v�rlden medan det finns underskott i andra delar.

Matbristen har dykt upp snabbt och med f� f�rvarningar. Som alltid f�rs det fram flera orsaker. En v�xande k�pstark medelklass i Asien och andra tillv�xtregioner �r en orsak, medan en annan f�rklaring �r attraktiviteten och den �kade anv�ndningen av livsmedelsr�varor f�r andra �ndam�l s�som djurfoder, br�nsle och r�material till produkter. Vissa menar ocks� att produktionen av bio-plaster (gjorda av f�rnyelsebar r�vara) h�mmar livsmedelsproduktionen. Missv�xt, klimatf�r�ndringar, skyddstullar och bristf�lliga logistiksystem �r andra faktorer som kan skapa problem i den globala livsmedelsf�rs�rjningen. Traditionellt sett har denna typ av problem l�sts genom att �ka andelen jordbruksmark (genom skogsavverkning) samt v�xtf�r�dling, konstg�dsling, besprutning, bevattning och liknande f�r att �ka avkastningen per hektar. Genetiskt modifierade gr�dor anv�nds ocks�, men detta �r ett kontroversiellt omr�de och m�nga konsumenter �r tveksamma.

Nu st�r vi inf�r nya och st�rre utmaningar, som ocks� kommer att kr�va nya l�sningar. Konsumenterna vill ha s� naturliga livsmedel som m�jligt, med minimerad anv�ndning av tillsatser, genteknik och bek�mpningsmedel. Man vill �ven minska p� salt och sockertillsatser, som fungerat som traditionella konserveringsmetoder. Fortsatt skogsavverkning f�r att skapa ny jordbruksmark kan p�verka milj� och klimat negativt.

F�r att tillgodose livsmedelsbehovet �r 2020 beh�vs en �kning av m�ngden tillg�ngliga livsmedel, men detta beh�ver inte n�dv�ndigtvis inneb�ra produktions�kningar i motsvarande grad. Stora kvantiteter mat och dryck f�rst�rs idag p� grund av brister i logistik- och kylkedjor samt hanterings-, lagrings- och f�rpackningsprocesser. I vissa utvecklingsl�nder uppskattas det att uppemot 50 % av all matproduktion f�rst�rs p� grund av brister i logistik- och f�rpackningssystem. I industrialiserade l�nder bed�ms 25 % till 50 % av maten kastas p� grund av ovarsam hantering och att b�st-f�re datum passerats. Inom EU bed�ms att det f�rst�rs upp till tio procent av all frukt och gr�nt, som transporteras. V�rdet p� de f�rst�rda varorna motsvarar cirka tio miljarder euro. Enorma resurser har g�tt �t f�r att producera och transportera dessa varor till ingen nytta. Bristf�lliga f�rpackningar och d�lig logistik �r viktiga f�rklaringar till f�rlusterna.
H�r kan den globala f�rpackningsindustrin g�ra en insats f�r att �ka h�llbarheten i samh�llet och minska v�rldssv�lten. Allm�nheten och politikerna ser ofta f�rpackningen som ett milj�hot snarare �n ett verktyg f�r att n� �kad h�llbarhet. Som exempel anses ofta n�gra gram f�rpackningsfilm av plast, vara betydligt v�rre �n ett kilo f�rst�rda tomater. Detta trots att tomaterna, om man tar h�nsyn till alla produktions- och logistikprocesser f�r att framst�lla dem, sannolikt p�verkat milj�n betydligt mer �n f�rpackningsmaterialet.

Det f�rs med j�mna mellanrum fram krav p� att minska f�rpackningsanv�ndningen i samh�llet. Det kan dock vara s� att det i sj�lva verket kr�vs mer f�rpackningar f�r att minska v�rldssv�lt och milj�p�verkan fr�n livsmedelskedjan, och h�rigenom �ka samh�llets h�llbarhet. Detta skulle inneb�ra mer f�rpackningar av flera olika typer f�r fler �ndam�l, men naturligtvis i kombination med fortsatt optimering av och materialminimering f�r den enskilda f�rpackningen genom material- och processutveckling.

Om livsmedel i utvecklingsl�nder i h�gre utstr�ckning kunde f�rpackas �ndam�lsenligt, s� skulle betydligt mer mat kunna n� ut till befolkningen. Med r�tt kombination av f�rpacknings-, logistik- och lagringssystem kan �nnu mer mat n� de befolkningsgrupper som b�st beh�ver den. En h�g andel av all dryck som konsumeras i v�rlden �r of�rpackad. Genom att i h�gre grad packa drycker, speciellt i utvecklingsl�nder, kan n�ringsintag, hygien och mats�kerhet f�rb�ttras, och h�rigenom kan �ven sjukdomar och smittspridning minska.

Den globala f�rpackningsindustrin har utvecklat koncept, produkter och tj�nster f�r att erbjuda l�sningar till ovanst�ende problem. Liksom inom alla industrier har misstag beg�tts av enskilda akt�rer, men branschen som helhet har framg�ngsrikt arbetat med utveckling av effektivare f�rpackningssystem under de senaste �rtiondena. I dagens mycket tuffa ekonomiska klimat, pressas marginalerna ytterligare och f�rpackningsk�pare betalar inte en krona extra f�r n�got som inte kr�vs f�r att skydda och marknadsf�ra produkten som skall f�rpackas.

F�rpackningen kan inte ensam l�sa livsmedelsbristen i v�rlden, men den �r en mycket viktig del i en l�ngsiktig utvecklingsprocess som tar sig an problematiken genom att p� b�sta m�jliga s�tt kombinera teknologier och processer. F�rpackningsbranschen kan v�sentligt bidra till ett h�llbarare samh�lle, genom att mindre livsmedel g�r till spillo, och att mer livsmedel med h�gre kvalitet n�r ut till konsumenterna �ver hela v�rlden.

FLER LEDARE

Vart �r drupa p� v�g?

En ljus framtid!

Tervehdys Suomi � vihdoinkin pakkausalan uutisia p�ivitt�in

Ett �r g�r alldeles f�r fort!

Succ� f�r Scanpack!

H�ller bubblan p� att spricka

Tummen upp!

F�rvillande lika

Stabilt i f�rpackningsbranschen

Dubbla budskap

F�rpackningen p�verkar samh�llet