Packnews.se din f�rpackningstidning p� n�tet - Packnyheter, F�rpackning, F�rpackningar, Emballage

Tillbaka |

EL-�ndet drabbar sydsvensk industri h�rtRiv upp beslutet och g�r om �r budskapet!

Bo Wallteg 2012-01-03

Sedan den f�rsta november har Sverige delats in i elprisomr�den och gr�nsen f�r elomr�de 4, som har f�tt klart dyrat el, har dragits s�der om all betydande elproduktion, det vill s�ga s�der om k�rnkraftverken Oskarshamn och Ringhals. Enligt Svenska Kraftn�t beror det p� att det �r just s�der om dessa som flaskhalsarna i elf�rs�rjningen finns. Elprish�jningarna �r kraftiga och drabbar sj�lvfallet b�de hush�ll och f�retag. Sett ur ett f�retagsperspektiv �r det naturligtvis en mycket allvarlig situation som uppst�r i en konkurrensutsatt milj� och med sm� m�jligheter att kompensera de �kade kostnaderna. Galopperande elpriser kan komma att kn�cka elintensiv industri i s�dra Sverige.

Svenska kraftn�t delat upp Sverige i fyra elomr�den som en del i en f�rlikning man ing�tt med EU-Kommissionen f�r att undvika en f�llning f�r brott mot de europeiska konkurrensreglerna. Detta efter klagom�l fr�n Danmark som menade att vi diskriminerade dem genom att begr�nsa exporten av el till omv�rlden. Sverige f�rband sig d�rf�r att fr�n och med den 1 november 2011 hantera �verf�ringsbegr�nsningar genom en marknadsdelning.
- Eln�tet �r det blodomlopp som f�rser Sverige med energi. Energin anv�nds av f�retag som skapar produkter och tj�nster och av familjer f�r att v�rma sig kalla vinterkv�llar och l�sa sagor f�r sina barn �ven efter att solen har g�tt ned.
- Vi menar att alla medborgare borde f� tillg�ng till energin p� lika villkor. Indelningen av elomr�den, s�rsklit gr�nsen l�ngs Snitt 4, f�rst�rker bristerna i stamn�tet ist�llet f�r att �tg�rda dem! Konsekvenserna drabbar framf�rallt de m�nga f�retag som st�r f�r arbetstillf�llen och tillv�xt i Sydsverige - till r�ga p� allt mitt i en finanskris.
Det s�ger Gustaf Lorenz p� Sydsvenska Handelskammaren i ett uttalande till nord emballage. Handelskammaren v�djar tillsammans med sina medlemsf�retag till energiminster Anna-Karin Hatt om att elomr�desindelningen ska rivas upp och basn�tet f�r elen byggs ut.
Tillsammans med Hel�ne Fritzon, ordf�rande socialdemokraterna i Sk�ne, och Lars-Ingvar Ljungman F�rbundsordf�rande f�r Moderaterna i Sk�ne skrev Stephan M�chler, vd i Sydsvenska Industri- och Handelskammaren nyligen ett �ppet brev som publicerades i tidningen Expressen. S� h�r skrev man:
Elprisomr�dena kostar arbeten!
Sedan f�rsta november, inte f�rsta april m�rk v�l, g�ller en indelning av Sverige i elprisomr�den. Gr�nsen f�r elomr�de 4 har intressant nog dragits precis s�der om all betydande elproduktion. Den gr�nsdragningen var m�jligen rimlig n�r Barseb�ck var i drift men absolut inte nu. Riksdagen har fattat beslut om nedl�ggning av Barseb�ck, men man har under m�nga �r underl�tit att bygga ut stamn�tet.

Svenska Kraftn�t har inte tvingats av EU att genomf�ra denna �tg�rd. Regeringen hade inte beh�vt dela in Sverige i fyra omr�den med olika pris p� el. Upprinnelsen �r Dansk Energis missn�je med Sveriges elexport. Export som �r beroende av om vi har elbrist i Sverige eller inte. EU-kommissionens prelimin�ra bed�mning visar att danskarna kan ha r�tt. Inte att de har r�tt. Sverige kritiseras av EU f�r att h�lla igen export av el. Vi kritiseras inte f�r obalanser i mothandel av el. Sverige v�ljer trots det att l�gga sig platt och definiera s�dra Sverige som �stra Danmark.
Det �r bara att konstatera att danskarna �r duktiga p� att f�rhandla och att svenskarna �r duktiga p� att foga sig. Precis som med skattereglerna f�r gr�nspendlare s� inf�rs nu ett system som kraftigt missgynnar s�dra Sverige.
I fr�gan om elprisomr�den �r det hela s�dra Sverige som f�rlorar. Och det g�ller privata konsumenter precis som v�ra f�retag.

Hur kan detta ske? Hur motiveras omr�dena och gr�nserna? Jo � staten har inte byggt ut kraftn�tet ordentligt. �verf�ringen fr�n produktion av el i norr till produktion av varor i syd har flaskhalsar. Ist�llet f�r att bygga bort dessa flaskhalsar s� skattar regeringen nu all industri och alla boende i s�dra Sverige. Hur Svenska Kraftn�t sedan kopplar den analysen till att just s�dra Sverige skall b�ra kostnaden �r oklart.
Svenska kraftn�t s�ger ocks� att omr�desindelningen kan �locka till sig f�rbrukare d�r det �r l�gre priser�. I klartext menar man att f�retag f�r incitament till att lokalisera sig d�r elpriset �r l�gt. Men det �r s�llan som f�retag v�ljer mellan s�dra Sverige och Norrland. N�r vi drar det kortaste str�et st�r i st�llet K�penhamn, Hamburg eller Berlin som vinnare. D� g�r Sverige miste om b�de arbetstillf�llen och skatteint�kter.
Sverige har l�nge haft ett gynnsamt elpris. Det har gagnat v�r tillv�xt. S�dra Sverige kommer nu inte l�ngre att ha denna f�rdel. Sydsvenskt n�ringsliv f�r markant �kade kostnader. Kostnader som man tvingas spara p� andra st�llen. Det g�ller kanske framf�r allt i arbetskraften. Det i sin tur kommer att leda till upps�gningar. �ven hush�llens h�gre elr�kningar kommer att kosta arbetstillf�llen eftersom konsumtionsutrymmet minskar. Det drabbar handeln och tj�nstesektorn.
Elprisomr�desindelningen �r fel och tajmingen �r extremt d�lig.
Vi befinner oss i ett os�kert konjunkturl�ge, kanske det v�rsta i v�rldshistorien. Att d� l�gga p� kostnader som h�rt drabbar industrin tycker vi �r totalt oacceptabelt.
G�r om och g�r r�tt.
Svenska Kraftn�t:
Elomr�dena fungerar bra!
P� detta kom en replik fr�n Mikael Odenberg, generaldirekt�r f�r Svenska kraftn�t d�r han inte helt ov�ntat konstaterade att elomr�dena fungerar bra. Han menar att den sydsvenska indignationen �ver det h�r �r n�got �verdriven och konstaterar att abonnenterna i Sk�ne, trots stillast�ende k�rnkraftsreaktorer, har haft ett v�sentligt l�gre elpris under november m�nad �n vad man hade under samma tid f�rra �ret. Samtidigt konstaterar han att kortsiktigt, vilket inneb�r ett flertal �r, �r indelningen d�lig f�r elkunderna i Sydsverige men l�ngsiktigt bra f�r alla elkunder d� elmarknaden l�ngre fram kommer att fungera b�ttre.
Med andra ord kan man konstatera att enligt Mikael Odenberg finns det inget att klaga p� f�r sydsvenskarna men samtidigt ska vi ha klart f�r oss att det �r d�ligt f�r oss. Dessutom st�r det svart p� vitt att kostnaderna f�r att det ska bli bra f�r alla i hela landet, och �ven i v�ra nordiska grannl�nder, f�r tas av sydsvenska hush�ll och industri. Priserna p� elen styrs av elb�rsen i Norge och p�verkas mycket av temperatur och tillg�ng p� el via vatten- och k�rnkraft. F�rra november var kallare och nederb�rdsfattigare �n i �r vilket drev upp priserna och d�r ligger kanske f�rklaringen till att vi inte betalat mer f�r elen i november. Men vad h�nder n�r kylan sl�r till?

Kan bli en katastrof f�r industrin i s�dra Sverige
BILD P� PER NYSTR�M DEN HAR DU N�GONSTANS I DATORN
Per Nystr�m �r vd f�r Flextrus, en europeiskt ledande tillverkare av flexibla f�rpackningar och f�rpackningsmaterial. Flextrus ing�r sedan n�gra m�nader i �R Packaging Group tillsammans med �&R Carton, ledande tillverkare av kartongf�rpackningar i Europa. nord emballage kontaktade honom f�r att f� svar p� hur man ser p� elprisproblematiken.
Hur k�nsliga �r ni f�r elprish�jningar?
- Energi �r en r�vara som vilken som helst f�r v�r industri. All pris�kning ger en negativ p�verkan p� v�r konkurrenskraft, s�ger Per Nystr�m.

Procentuellt s�tt � hur stor �kning r�knar ni med p� elpriset?
- Vi kan bara bed�ma fakta; den f�rsta m�naden sedan inf�randet har skillnaden i spotpriset p� el mellan elprisomr�dena varit upp till 50 procent. Forts�tter den niv�n s� �r den en katastrof f�r industrin i s�dra Sverige.

Kan ni effektivisera produktionen ytterligare f�r att motverka en del av kostnads�kningen?
- Effektiviseringar p�g�r alltid men kan inte kompensera fullt ut, det �r f�r stora kostnadsh�jningar som vi m�ter. I slut�nden �r det risk f�r att f�retagen flyttar och jobben f�rsvinner.

Hur p�verkar h�jningarna er konkurrenskraft i Sverige?
- Elprisomr�dena �r konstruerade s� att till exempel k�rnkraften i Ringhals (Varberg) och Oskarshamn av n�gon egendomlig anledning r�knas till Stockholmsomr�det och d� norra Sverige. S�dra Sverige har allts� ingen egen n�mnv�rd produktion av el utan f�r k�pa fr�n kontinenten eller fr�n norr till h�ga priser. Detta p�verkar naturligtvis konkurrenskraften negativt f�r all industri i syd.

Hur p�verkas konkurrenskraften p� exportmarknaderna?
- El har tidigare varit en r�vara d�r Sverige kunnat h�lla en j�mn och bra prisniv� f�r sin industri. Denna exportf�rdel har med inf�randet av elprisomr�den helt pl�tsligt eliminerats. Alla l�nder har sina exportf�rdelar, det kan vara l�ner, skatter eller annat. Sverige har nu valt att ta bort en av de f� f�rdelar f�r industrin vi hade kvar vilket riskerar att p�verka etableringar och jobb.

Vilka andra effekter �n eventuellt f�rs�mrad konkurrenskraft kan h�jningen inneb�ra?
- Det system som inf�rts skapar stora sv�ngningar i elpriset och d�rmed en stor os�kerhet om framtida priser. Vi har �ven sett att kvaliten p� elleveranserna sjunker i och med de flaskhalsar som skapats i och med att Svenska Kraftn�t valt att inte i tid se till att �verf�ringskapaciteten till syd �r tillr�cklig f�r hush�llens och industrins behov. Man har skapat en os�kerhet som �ven den p�verkar industrins konkurrenskraft.

Har ni m�jlighet att kompensera er f�r h�jningarna hos era kunder/finns f�rst�elsen?
- Vi lever alla i en globaliserad v�rld d�r utbud och efterfr�gan sker i ett st�rre perspektiv �n Sverige. Generellt sett �r det sv�rt att kompensera sig f�r kostnadsh�jningar.

Vilken f�r�ndring av nuvarande indelning av elomr�den i Sverige skulle du vilja se?
- Dra tillbaka och g�r r�tt. EU har aldrig kr�vt inf�rande av elprisomr�den s� hastigt och s� slarvigt. Det r�cker med tv� elprisomr�den, norr och s�der d�r gr�nsen g�r mitt i Sverige, inte som idag d�r Stockholm r�knas till norr.
- Vi m�ste alla, politiker, industri, allm�nhet, b�rja bry oss om v�r industri oavsett bransch. Om vi inte ser till att ha jobb till vanligt folk i vanliga industrier s� skapar vi en os�ker framtid f�r Sverige, s�ger Per Nystr�m.
Personalnedsk�rningar kan bli l�sningen
BILD P� ULF JEPPSSON HAN VAR P� ETTAN TIDIGARE I �R
Vi st�llde samma fr�ga till Ulf Jeppsson p� Nord-Emballage i Ystad
Hur k�nsliga �r ni f�r elprish�jningar?
- Det inneb�r att vi m�ste kompensera oss med en prish�jning p� v�ra produkter med cirka en till tv� procent.
Procentuellt s�tt � hur stor �kning r�knar ni med p� elpriset?
- Det handlar om mellan femton och tjugo procent.
Kan ni effektivisera produktionen ytterligare f�r att motverka en del av kostnads�kningen?
- Nej, det g�r inte, generellt s�tt �r allt redan s� effektivserat som det �r m�jligt.
Hur p�verkar h�jningarna er konkurrenskraft i Sverige?
- Sj�lvfallet negativt och det g�ller �ven f�r exporten.
Vilka andra effekter �n eventuellt f�rs�mrad konkurrenskraft kan h�jningen inneb�ra?
- Det enda s�ttet att effektivisera �r ytterligare nedsk�rningar och frist�llning av personal.
Har ni m�jlighet att kompensera er f�r h�jningarna hos era kunder/finns f�rst�elsen?
- Nej, det finns s�llan f�rst�else f�r prish�jningar.
Vilken f�r�ndring av nuvarande indelning av elomr�den i Sverige skulle du vilja se?
- Naturligtvis m�ste det vara samma kostnad f�r elen i hela landet. Att f�rst ta bort m�jlighet till elf�rs�rjning genom att st�nga Barseb�ck och i n�sta andetag anv�nda argumentet att vi i s�dra Sverige f�rbrukar mer el �n vad vi producerar, luktar illa, ja lika illa som oljeldade kraftverk!

Ingen framf�rh�llning i en resursfr�ga som varit k�nd i 25 �r
F�rpackningsklustret Packbridge har i dag 120 medlemmar och �ven om de kommer fr�n alla nordiska l�nder och �ven fr�n europeiska, �r en stor del av dem �r lokaliseradei s�dra Sverige. Packbridge vd, Per-Stefan Gersbro, har p� uppmaning av styrelsen och medlemmar skrivit ett �ppet brev till energiminister Anna-Karin Hatt.

�ppet brev till energiminister Anna-Karin Hatt
N�r behovet �r som st�rst att s�kerst�lla att vi kan beh�lla produktion och arbetstillf�llen i Sverige, drabbas f�rpackningsindustrin av ett dr�pslag. �kade kostnader f�r elenergi g�r det extremt ogynnsamt att l�ngsiktigt driva energikr�vande industri i Sydsverige.
Redan f�r 25 �r sedan, inf�r ett eventuellt beslut om Barseb�cks nedl�ggning, fanns kunskap om vad som v�ntade. Ledningsn�tet skulle inte r�cka till och elbrist f�ruts�gs i Sydsverige. Det dr�jde ett kvarts sekel innan Svenska Kraftn�t i september i �r fattade beslut om att bygga l�nken, efter �r av f�rstudier. Sedan k�rnkraftverket i Barseb�ck i Sk�ne st�ngdes, den f�rsta reaktorn 1999 och den andra 2005, har s�dra Sverige haft ett produktionsunderskott av el p� hela 16 TWh per �r. �rskonsumtionen �r 23 TWh medan produktionen bara �r 7 TWh.
Tidigare har detta inte satt sp�r i elprisskillnader, eftersom hela Sverige varit ett prisomr�de. Men nu �r vi d�r! Galopperande elpriser i Elomr�de 4 hotar att kn�cka elintensiv industri i s�dra Sverige, nu n�r vinterkylan n�rmar sig.
Den milj� industrin verkar i �r oerh�rt konkurrensutsatt, oavsett inriktning. Svensk f�rpackningsindustri har haft exceptionella framg�ngar fr�n 1950-talet och fram�t. Grunden till detta var entrepren�rer som Ruben Rausing, Holger Crawford, Knut Laurin med flera, samt god tillg�ng till h�gkvalitativa skogsr�varor. Men ocks� en matchande tillg�ng till energi, till konkurrenskraftig kostnad.
Entrepren�rskraften satsar vi mycket p� att stimulera och �ven om mer kan g�ras finns det oerh�rt m�nga positiva krafter som ger n�ring �t denna essentiella �r�vara�. Men att utveckla nya framg�ngsrika f�retag ur dagens id�er tar tid. Vi m�ste satsa mer p� att s�kerst�lla att de f�retag vi har f�r en m�jlighet att finnas kvar, verka och utvecklas. Allt som kan f�rb�ttra dessa f�ruts�ttningar �r d�rf�r investeringar i bibeh�llna och f�rhoppningsvis fler jobb, s�krade skatteint�kter och f�rb�ttrad v�lf�rd.
Det vi nu ser h�nda �r motsatsen. Ingen framf�rh�llning i en avg�rande resursfr�ga, d�r problembilden har varit k�nd i 25 �r. Ett dr�pslag f�r industrin, d�r driftskostnaderna nu rusar iv�g i s�dra Sverige, med o�versk�dliga effekter f�r framtiden. Den f�rpackningsindustri, som byggts upp under 70-80 �r och skapat globala framg�ngar utan motstycke sedan svenska s�kerhetst�ndstickor er�vrade v�rlden, riskerar att f�rloras och g� samma �de till m�tes som bl a textil- och varvsindustri.
Det finns en tendens bland makthavare till �vertro p� tj�nster och �produkter� i den virtuella v�rlden och att appar, sociala medier och mobil kommunikation ska kunna kompensera f�r f�rlusten av arbetstillf�llen i den reella, industriella v�rlden.
Detta �r en chim�r. De arbetstillf�llen industrin erbjuder �r viktigare �n n�gonsin att beh�lla. Svensk f�rpackningsindustri syssels�tter 20 000 personer och oms�tter 60 miljarder kronor, i Sverige. N�rmare h�lften av dessa verkar i den av elkostnader h�rdast drabbade zonen i S�dra Sverige.
Incitamenten att forts�tta driva energiintensiv verksamhet just h�r, i denna lilla del, av detta lilla land i v�rlden, minskar nu dag f�r dag. Ska denna erosion hejdas m�ste det till en mycket snabb korrigering av effekterna av brist p� framf�rh�llning och en f�r f�rpackningsindustrin mycket ogynnsam indelning i elprisomr�den.