.jpg)
Ledaren från nord emballage nummer 8 2011 tar upp Scanstartävlingen och allvaret med de höjda elpriserna i södra Sverige.
I förra utgåvan av nord emballage kom en del av ledarutrymmet att handla om Scanstar, den nordiska förpackningstävlingen som under senare år haft ett dåligt, för att inte säga nolldeltagande. Så även i år där inga bidrag kom från Sverige, trots att vi är ett land med en mycket kraftfull och i framkanten liggande förpackningsutveckling. I år administrerades tävlingen från Norge och Kari Bunes, direktör i Den Norske Emballasjeforening, har en kommit med en kommentar till mitt inlägg. Så här skriver hon:
Åpent svar til Bo Wallteg, nord emballage:
Svenske bidrag ønskes herved hjertelig velkommen til Scanstar!
I din leder i utgave 07 i år går du hardt ut og kaller Scanstar en « tråkig konkurranse uten pondus». Du påstår at folk i bransjen ikke kjenner til konkurransen og hevder at den ikke har noen status lenger. Du sier også at Sverige ikke har hatt noen bidrag i konkurransen de seneste årene og at prisene dermed har gått til Danmark, Finland og Norge, og at konkurransen må markedsføres bedre.
Visst må den det – I SVERIGE! Jeg vil derfor herved oppfordre deg og andre representanter for svenske bransjemedier til å ta utfordringen og skrive side opp og side ned om denne tradisjonsrike, høythengende prisen. Som mange vet er ScanStar en skandinavisk konkurranse som har eksistert i over 40 år, og alle vinnerne av prisen får anledning til å melde sitt bidrag på til Worldstar. Sistnevnte er en konkurranse som arrangeres av World Packaging Organisation og har vært arrangert hvert år siden 1970. I år ble det sendt inn over 240 emballasjeløsninger fra mer enn 30 land til Worldstar!
Viktig ikke å stå utenfor!
En positiv tilleggseffekt ved Scanstar, som er vel verdt å merke seg, er at ledervervet i juryen og hvilket land som arrangerer utdelingen går på omgang. I år var det Norge som hadde denne æren, dermed fikk vi ekstra god innsikt i hva som rører seg i bransjen og mulighet til å påvirke konkurransen positivt. Vi knyttet også til oss nye, gode kontakter i det danske og finske fagmiljøet.
Strenge krav til vinnerne
Bedrifter fra Norge, Danmark og Finland har for lengst innsett betydningen av Scanstar og Worldstar, og sender inn mange bidrag hvert år. Juryen er skjerpet og kriteriene som må oppfylles for at det påmeldte bidraget skal få en pris, er mange og krevende.
En høyt prioritert deltagelse!
I år var representanter fra alle vinnerne til stede under utdelingen, som foregikk i Norge. De fleste vinnerbedriftene, også de fra Finland, hadde valgt å representere med flere personer. Dette forteller meg at Scanstar anses som en viktig pris. Lederne i bedriftene ser at omtale i media som vinnere av Scanstar bidrar til å gi bedriften en posisjon i bransjen, samtidig som de opplever prisen internt som veldig motiverende for videre produktutvikling. Og at de er stolte av prisene, forstår vi når vi ser de innrammede diplomene godt synlig hengt opp i bedriftenes resepsjoner og showrom.
Velkommen tilbake Sverige!
Derfor, Bo Wallteg og andre journalister, sørg for å spre det glade budskapet i Sverige om at Scanstar og Worldstar i aller høyeste grad eksisterer, og at alle svenske bedrifter er hjertelig velkomne til å delta. Ingenting hadde vært hyggeligere enn å hedre en del av de mange dyktige menneskene i den svenske emballasjebransjen med en Scanstar igjen. Det har dere vel fortjent!
Kari Bunes
Leder av Scanstarjuryen 2011/12 og Direktør i Den Norske Emballasjeforening
Svar:
Hej Kari,
Du vill att vi i fackpressen ska skriva mer om Scanstar, gärna sida upp och sida ner. Jag vet inte riktigt hur det skulle gå till, så mycket att skriva om finns det inte. Vi publicerar alltid uppropet om att det är dags att skicka in bidragen till tävlingen, och vi presenterar alltid vinnarna (se för övrigt sidorna 28 och 29 i detta nummer). Mycket mer kan vi inte göra. Min klara uppfattning är också att det skrivs ungefär lika mycket i fackpressen oavsett vilket nordiskt land vi talar om, och med det som bakgrund är det ju lite märkligt att inga bidrag kommer in från Sverige. Den svenska industrin får lika mycket information som industrin i andra länder, och det tyder på att något annat är fel.
Diskussionen om vad som är rätt eller fel med Scanstar har nu pågått sedan slutet av 1990-talet, jag var med i dem redan då, och vid varje tillfälle har det slagits fast att något bör göras för att få fart på tävlingen. Trots det händer inget, konceptet rullar på på samma sätt som det gjort i 40 år. Jag tycker det är märkligt. Mycket har hänt under dessa 40 år, inte minst när det gäller att kommunicera ut budskapet, men Scanstar har stått stilla. Att bara förlita sig på att fackpressen ska agera och ge Scanstar marknadsföring är feltänkt. Fackpressen är ingen gratiskanal för marknadsföring, precis som alla andra företag måste vi hitta intäkter (och det blir allt svårare, det ska gudarna veta). Så här långt har de nordiska förpackningsföreningarna inte varit villiga att lägga några pengar på marknadsföring av Scanstar och det blir så klart allt svårare att frigöra pengar för detta i takt med att antalet bidrag i tävlingen minskar.
Men, marknadsföring är en sak, jag står fast vid att hela tävlingen behöver fräschas upp och fått ett nytt liv med mera drag i. Konceptet ska ändras,nya sociala medier utnyttjas och kanske behöver det komma in nytt, fräscht blod i form av nya samarbetspartners.
Jag deltar gärna i en fortsatt diskussion kring detta, men det börjar onekligen kännas som att det måste vara en diskussion som leder till något, inte bara en diskussion för diskuterandets skull. Jag vill självfallet att Scanstar fortsätter att leva, men det ska vara med bidrag från alla länder i Norden, annars känns det fel.
Under hösten har Sverige delats in i fyra elprisområden. Indelningen av elområden är ett svenskt beslut som fattas av Sveriges regering och den ansvariga myndigheten Svenska Kraftnät.
Bakgrunden är ett klagomål från Danmark som menar att Svenska Kraftnät bryter mot EU:s konkurrensregler genom att begränsa överföringskapaciteten till dem när det uppstått udnerskott på el i Sydsverige. Danmark har fått med sig EU-kommissionen i denna tanke.
Svenska Kraftnät föregick EU-kommissionens utredning och presenterade under utredningstiden ett förslag om att dela in Sverige i två eller flera elområden för att avhjälpa brott mot konkurrensreglerna. Den färdiga utredningen krävde att Sve¬rige ska sluta bryta mot konkurrensreglerna och bekräftade att Svenska Kraftnäts förslag är ett möjligt sätt att lösa problemet. Svenska Kraftnät har förbundit sig gentemot EU-kommissionen att dela in Sverige i två eller flera elområden, som dessutom ska vara flexibla i förhållande till förändrade förutsättningar, under en period av 10 år. Varken mer eller mindre.
Det finns så klart anledning för både industri och privatpersoner att reagera med indignation på det danska kravet. Danmark låg bakom att Barsebäck stängde, och när elen nu inte räcker till har man gått till EU. Resultatet är att industri och boende i Sydsverige ska betala upp emot tjugofem procent mer för sin el, pengar som ska användas av Svenska Kraftnät för att bygga ut ledningsnätet. Att industrin drabbas av detta är naturligtvis mycket allvarligt, inte minst med tanke på att vi verkar vara på väg in i en lågkonjunktur. Att då på detta sätt förändra konkurrensförutsättningarna både inom landet och på exportmarknaden är allvarligt. För hushållen är det också mycket kännbart, själv kan jag konstatera att jag riskerar att få en kostnadsökning på mellan 8000 och 10 000 kronor per år för uppvärmningen av mitt hus.
Man kan konstatera att Svenska Kraftnät har skött det här minst sagt amatörmässigt. Under många år har man vetat om problemet och efter stängningen av Barsebäck borde man vidtagit åtgärder direkt. Nu pekar mycket på att inget är klart förrän år 2018, alltså om 6-7 år. Mikael Odenberg, generaldirektör på Svenska Kraftnät, tycker att vi som bor i södra Sverige får ta den olägenheten så att det blir bättre för alla efter det. Den lilla ”olägenheten” kan kosta mig 100 000 kronor och industrin miljonbelopp, för att inte tala om risken för att man tvingas effektivisera via personalnedskärningar.
Klantigt hanterat av både regering och Svenska Kraftnät med andra ord och det känns som ett måste att man ska riva upp det här och sluta diskriminera en del av Sverige. Vi kanske kan fortsätta uppdelningen så att bensin blir billigast vid raffinaderierna i Västsverige, livsmedel billigast i södra Sverige och så vidare. Det vore inte mer än logiskt sett till hur man resonerar just nu.
.jpg)
.jpg)
