Det finns rätt många uppgifter om hur mycket den globala förpackningsindustrin är värd och här kommer en till. 824 miljarder US-dollar år 2013. Det är Smithers Pira som räknat fram beloppet. Det är visserligen preliminärt, men man har utgått från en ökning med tre procent sedan år 2012. En ganska bra ökning och bättre ska det bli. Perioden fram till 2018 innebär en ökning med fyra procent per år och det året passeras därmed en biljon dollar. Siffrorna finns i en rapport som heter The Future of Global Packaging to 2018 och omfattar femtio länder.
En bransch i tillväxt med andra ord och nyligen hade Linkedin 4912 lediga jobb som dök upp om man sökte på ordet packaging. Till exempel finns det lediga tjänster för 2 226 ”packaging managers” och 1 185 ”packaging engineers”.
Det är med andra ord inte så konstigt att många ser på förpackningsindustrin som ett område där man vill vara. Jag har haft det uppe flera gånger på denna sida. Vad händer till exempel när en av världens största tillverkare av grafiskt papper, Sappi, tvingas notera stora efterfrågefall på grund av digitaliseringen? Jo, man ställer om en jättemaskin som nu i stället ska tillverka specialpapper till förpackningsindustrin, till exempel till etiketter och flexibla förpackningar. Vi lär se mycket mer av denna utveckling i framtiden.
På årets Pacsemkonferens i Karlstad handlade ett av föredragen om vikten av att hitta rätt med sin produktutveckling och marknadsföring när det gäller genus, ålder och etnicitet. Häromdagen nåddes jag av ett intressant resultat från en undersökning i USA där man undersökt männens shoppingvanor. Enligt studien är det så att femtiotvå procent av de manliga shopparna i USA senaste månaden svarade för sjuttioåtta procent av inköpen till hushållen. Med andra ord representerar de en stor finansiell möjlighet för handlare som kan svara på detta genom att skräddarsy produkter och tjänster för denna, som det alltså visar sig, stora målgrupp. Kanske något att tänka på även för förpackningsdesigners?
En annan intressant undersökning som refererar till förpackningsdesign är förpackningarnas inverkan på barn. Enligt en ny YouGov studie som ligger till grund för att sälja tobak i neutrala förpackningar, så lockas barn och ungdomar i åldrar mellan åtta och femton år dubbelt så mycket (40 procent mot 20) att köpa en vara om den är packad i en ljus, färgrik och intressant förpackning än om den är tillverkad av ett känt företag, marknadsförd av en kändis eller finns i stora displayer i butiken. Attraktiva förpackningar är nyckeln till att unga människor lockas att köpa, och det gäller även tobak. Bakom undersökningen ligger Cancer Research UK. Resultatet är utan tvekan ett bra bevis på ”The Power of Packaging”.
Ett annat bra exempel på hur vi påverkas av budskap på och utformning av förpackningar och etiketter är den ”trafikljusetikett” på livsmedel som testats bland annat i USA. Grönt markerar hälsosamt (till exempel frukt och grönt), gult är ett mellanläge och rött det ohälsosamma. Etiketten har testats på ett sjukhuscafé i USA. Ganska snabbt såg man en förändring i kundernas köpbeteende. Det blev en mycket tydlig ökning i försäljningen av ”grönmarkerade” varor och en kraftig minskning av ”rödmarkerat”. Dessutom visade det sig att dessa förändringar fanns kvar under hela den tvåårsperiod som testet pågick. Ändå större effekt fick man efter ett par månader av testet då man arrangerade om varorna så att de nyttigast hamnade i ögonhöjd på hyllan och de ”röda” längst ner. En synpunkt man kan ha skulle möjligtvis vara att man som konsument tänker lite mer på sin hälsa när man befinner sig i sjukhusmiljö?
I vilket fall är detta ett antal exempel på förpackningens påverkan i samhället. Om bara någon vecka kan du åka till interpack i Düsseldorf och ta del av många fler möjligheter som förpackningen erbjuder. Till exempel har man ännu en gång en hel paviljong som visar hur förpackningar hjälper till att minska livsmedelsspillet. Visst är förpackningen en ”maktfaktor” och en resurssparare. Det vet vi i branschen. Hur får vi alla andra att inse det?