.jpg)
Det har blivit populärt i familjen att dricka egentillverkade smoothies. Både gott och nyttigt och i nuläget blir det en om dagen. Basen består för det mesta av Oatlys havredryck som finns i olika smaker. Det står nästan alltid på inköpslistan.
Häromdagen ringde frugan och bad mig köra in om butiken och handlar två liter i samband med att jag var på väg hem från ett möte. Lätt stressad klev jag in i butiken och fann det jag sökte. Jag reagerade dock på priset, sextiosex kronor, och sa till kassörskan att det var priser jag inte kände igen (var inne i en butik där jag normalt inte handlar). Jag slog redan då fast att där skulle jag inte handla igen, de var ju minst dubbelt så dyra som i den vanliga butiken. Väl ute ur butiken kunde jag inte släppa det ohemula priset, visst hade det stått 16,50 på hyllskylten!? La dryckerna i bilen och gick in igen. Hämtade förpackningarna i bilen och gick in till kundtjänst där en vänlig dam frågade om det var matlagningsgrädde jag skulle ha? Matlagningsgrädde sa jag frågande. Hon pekade då på texten på förpackningen där det faktiskt stod matlagningsgrädde. Hela den här processen tog nog fyrtio minuter att få ordning på och beror på tre saker:
1. Min egen ouppmärksamhet
2. Att butiken ställt fel vara på fel plats på hyllan (även butikspersonalen hade förmodligen tagit fel på produkterna)
3. (och allvarligast) att Oatlys förpackning är riktigt dålig när man ska se skillnad på produkterna.
Den ganska nya design man satsat på ligger väl i tiden för den här typen av produkter och har viss humor i sina formuleringar och jag gillar den. Men, varför har man samma basfärg i lösningen för havredryck och matlagningsgrädde och en allt för lik grafisk utformning? Som gjort för att man som konsument ska ta fel. Känns ganska ogenomtänkt. Det samma gäller om man ska ha ekologisk dryck eller inte, skillnaden är i princip ett ord och det kräver noggrannhet som konsument (och tid) och det har man normalt sett inte i butiken som man egentligen bara vill ut från så snabbt som möjligt. Hade det här varit en storhandling hade jag bergsäkert kommit hem med två liter matlagningsgrädde eftersom summan försvunnit i helheten.
Det finns en hel del exempel i våra butiker på otydlighet i designen. Ett annat exempel som jag haft uppe tidigare är Pärssons tunna skivor, där det enda som skiljer kokt och rökt skinka är just de orden, skrivna i tunn skrivstil och hur lätt som helst att ta fel på. Varför denna otydlighet? Skapar inte det bara badwill för varumärket?
När vi nu ändå är inne på mina misstag kontra förpackningar kan vi likväl ta upp den påse med fogmassa till klinkers som jag köpte på det stor byggvaruhuset. Det var bara ett kilo, ytan var liten, och så var även påsen och texten. När jag skulle blanda till massan vid grovvasken visade det sig att dåligt ljus och liten text gjorde infon svårläst. Jag uppfattade dock 1,2 liter och tänkte mig inte för i hastigheten. Denna mängd vatten till ett kilo pulver gav en brunaktig vätska utan någon som helst substans. Bara att hälla ut och åka tillbaka till butiken. Förklaringen? Doseringen avsåg 5 kilo! Varför har man den doseringsanvisningen på en påse med ett kilo? Varför ska man göra det så komplicerat som möjligt för användaren av varan? Ett visst överseende (eller egentligen inte) kan man ha när det gäller till exempel manualer som översatts till svenska i exempelvis Asien.
Packade upp en reservladdare till mobiltelefonen nyligen (en sådan som man laddar i datorn och som sedan kan ge telefonen ström), och av manualen framgick att jag kunde få lätt feber vid laddningen. Har inte vågat mig på att ladda den, har inte tid med feber, även om jag misstänker att man menar att enheten kan bli varm vid laddning. Men varför ta risken?
Inledde alltså det här året med lite klagomål från vardagen, men de är egentligen i högsta grad relevanta. Nu tog jag fel på Oatlys förpackningar, trots att jag har för min ålder normal syn. Hur går det för de som är synskadade? Det behöver inte vara så svårt att hitta grafiska utformningar som klart talar om vad det handlar om.
Nu tar vi full fart in på det nya året. Stämmer prognoserna i vår enkät som du hittar i årets första utgåva av nord emballage så blir det ett bra år. I det numret hittar du också en intervju med Simon Hoffmeyer Boas på Carlsberg, som berättar allt om koncernens satsning på en flaska av träfiber. Om man lyckas blir det riktigt spännande.
.jpg)
.jpg)
